måndag 23 augusti 2010

Get up, get up, get up, wake up, wake up, wake up

Get up, get up, get up, wake up, wake up, wake up.. oooooh baaaby.. Det är vad jag vaknar av varje morgon. Its nice. Sexual Healing med Marvin Gaye ger mig en soft start varje dag. Idag väckte han mig kl 06. Less nice, but still good...

Jobbet är krävande just nu. Eller så är det för att jag har mindre energi än vanligt. I vilket fall är jag helt slut när jag kommer hem på dagarna. Vill bara stänga in mig på rummet och ha någon som kramar mig. Inget prat, bara vara. Bara försvinna. Samla kraft.

Jag saknar mamma. Vill ha hennes kramar. Känna hennes goda parfym. Höra hennes tröstande ord. Kanske jag ska ta en tur hem... men alla krångliga och långa resor känns alldeles för ansträngande.

Jag hatar verkligen att vara såhär låg. Men egentligen, vad spelar det för roll... Ingen som bryr sig mer än jag ändå.
Alla lever sitt liv. De flesta verkar så nöjda med sin vardag... Varför kan inte jag känna så? Ständigt är de något som fattas, något som är fel... jag trodde att en flytt till en större stad skulle göra att jag kunde hitta på mer saker, inte sitta hem mer än någonsin. Men det är ovilligt.. jag vill helst ha massa saker för mig. Gå dit, chilla där, festa hos dom, fika i stan. Jag gjorde mer sånt när jag bodde i lilla lilla Rättvik. Jag saknar det massor. Jag saknar mina kompisar. Allt det där jag vill göra är nämligen ingen höjdare att göra själv... Jag tycker det känns tungt när mina "problem" inte bara hänger på mig, utan även på min omgivning. Med det menar jag inte att de som omger mig nu inte är toppen, för det är dom! Men man har ju delade intressen och alla stämmer inte alltid helt överens. Just nu har jag ett behov som inte fylls, och jag måste finna ett sätt att fylla det. Somehow...

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar